Vanliga frågor om strejken i kommunsektorn

Organisationsgruppen för kommunsektorns centralstrejkkommitté den 17 januari 2022

Tillbaka till rubrikerna

Vad är skillnaden mellan en strejk och en lockout (lockout i normalt språkbruk)?

• En strejk är en arbetsinställelse som en arbetstagarorganisation eller fackförening riktar mot en arbetsgivare. Alla strejkbelagda arbets- och tjänsteuppgifter omfattas av strejken.
• Strejkbelagt arbete = alla arbetsuppgifter som är definierade i strejkvarningen som ska stoppas under strejken.
• Lockout är en påtryckningsmetod som utövas av arbetsgivare mot arbetstagare under en arbetskonflikt, då en viss yrkesbransch är i ett avtalslöst tillstånd. En lockout innebär att arbetsgivare avbryter lönen och förhindrar tillgången till arbete för medlemmar i fackförbund inom en viss bransch. I Finland används lockout mycket sällan.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur definieras strejkgränserna?

• Strejkgränserna definierar vilka arbetsuppgifter och arbetsplatser som strejken gäller för. I meddelandet om arbetskonflikt, dvs. strejkvarningen, anges det strejkordinerade arbete som strejken gäller. Strejken gäller arbets- och tjänsteuppgifter. Det spelar ingen roll vem som gör jobbet.
• Strejkgränserna definieras i strejkvarningen som utfärdas av FOSU.
• En strejkvarning utfärdas till riksförlikningsmannen och arbetsgivaren minst 14 dygn före strejkens början.

 

Tillbaka till rubrikerna

Är strejken laglig?

• Rätten att vidta stridsåtgärder är en grundläggande rättighet som härleds från arbetstagarnas förenings- och organiseringsfrihet (Finlands grundlag 13 §). En strejk är en viktig form av stridsåtgärder.
• I allmänhet är stridsåtgärder tillåtna om de inte uttryckligen är förbjudna. I arbets- och tjänstekollektivavtalet fastställs en arbetsfredsplikt under avtalsperioden, varvid åtgärder riktade mot avtalet är förbjudna. När ett giltigt arbets- eller tjänstekollektivavtal har löpt ut börjar det så kallade avtalslösa tillståndet gälla. I detta fall är de olika stridsåtgärderna lagliga. Kollektivavtalet inom kommunsektorn löper ut i slutet av februari 2022.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vad menas med skyddsarbete?

Med skyddsarbete avses:

1. Nödvändigt arbete för att medborgarnas liv och hälsa inte äventyras
2. Arbete för att skydda egendom som är i fara till följd av stridsåtgärder.

 

Endast tjänsteinnehavare som inte omfattas av strejken kan tilldelas skyddsarbete. Personer i anställningsförhållande kan inte ordineras till skyddsarbete.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur definieras skyddsarbete?

• Innan arbetskonflikten inleds ska FOSU:s strejkledning upprätta en plan för att utföra de uppgifter som betraktas som skyddsarbete. Uppgifter som betraktas som skyddsarbete kan också uteslutas från strejken i förväg när strejkgränserna bestäms. Skyddsarbete ska avtalas separat.
• På basis av planen ges anvisningar om hur skyddsarbetet ska utföras till den lokala gruppen för stridsåtgärder.
• Omfattningen av skyddsarbetet förhandlas av den lokala gruppen för stridsåtgärder med den lokala arbetsgivaren.
• Om arbetsgivaren genom ett ensidigt beslut ålägger en tjänsteinnehavare som inte omfattas av strejken att utföra skyddsarbete, ska beslutet följas. Åläggandet ska utfärdas skriftligen.
• Efter att arbetskonflikten avslutats, utreds vid behov om tjänsteinnehavare utanför strejken under skyddsarbetets täckmantel har ordinerats till att utföra strejkarnas normala arbetsuppgifter.

 

Tillbaka till rubrikerna

Kan en chef strejka även om chefen företräder arbetsgivaren?

• Om organisationen har fattat ett strejkbeslut kan du delta i strejken i enlighet med beslutet.
• Som chef kan du delta i strejken fastän du utsetts till arbetsgivarens företrädare.
• I arbets- och tjänstekollektivavtalet finns inga begränsningar i strejkrätten för den som arbetar i kommunsektorn.
• Dessutom får arbetsgivaren inte förbjuda deltagande i strejken eller i förväg utesluta ansvarspersoner från arbetskonflikten.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vad om arbetsgivaren frågar mig om jag ska strejka?

• Arbetsgivaren får inte fråga om avsikten att strejka. Arbetsgivaren har inte rätt att samla in uppgifter om enskilda medlemmars medlemskap i fackföreningar inför en eventuell strejk. Detta gäller alla medlemmar, även de i chefsposition. Förfrågningar av detta slag tolkas som ett försök att bryta strejken. FOSU ingriper i ett sådant försök.
• Den anställda/tjänsteinnehavaren har ingen skyldighet att informera om sitt deltagande i strejken.
• En strejkvarning utfärdad av FOSU eller förbundet definierar vilket arbete som omfattas av strejken. Förbundets medlemmar är skyldiga att följa det egna förbundets strejkbeslut.

 

Tillbaka till rubrikerna

Måste jag också strejka, även om jag inte vill? Vilken nytta har jag av stridsåtgärderna?

• Det finns alltid starka skäl till att strejka. Långa förhandlingar har ägt rum i bakgrunden, olika alternativ har övervägts och arbetstagarsidan har inget annat val än att inleda stridsåtgärder.
• Medlemskap i förbundet förpliktar enskilda medlemmar att agera i enlighet med förbundets strejkbeslut. Om en enskild medlem inte vill strejka kan medlemskapet uteslutas ur fackförbundet.
• Nyttan med stridsåtgärder ses ofta på lång sikt. Vid olika tidpunkter har olika arbetstagare varit tvungna att vidta stridsåtgärder för att säkerställa rättvisare avtal. Alla deltar i stridsåtgärderna i tur och ordning. Det handlar om solidaritet med andra arbetstagare.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vilken ställning intar förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige under strejken?

• Förtroendepersoner och arbetarskyddsfullmäktige som omfattas av strejkgränserna deltar i stridsåtgärderna. FOSU/förbundet bestämmer strejkgränserna.
• Båda kan uteslutas från stridsåtgärder i strejkvarningen.
• Förtroendemannen hanterar också frågor som rör en enskild medlems anställningsförhållande under stridsåtgärderna. Det bör noteras att arbetsgivaren inte nödvändigtvis betalar ersättning för denna period.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vem är en strejkbrytare?

• En strejkbrytare är en person som omfattas av en strejk och ändå utför strejkordinerade arbetsuppgifter utan nödarbetstillstånd.
• En strejkbrytare är också en person som är utanför strejkgränserna och som utför arbetsuppgifter som inte ingår i den egna arbetsbeskrivningen.
• Att bryta mot strejken kan leda till utvisning ur förbundet. Facket kan också ställa in en karenstid, varefter man kan ansöka om medlemskap i förbundet igen.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vilka uppgifter har en strejkvakt?

• Strejkvaktens uppgift är att verbalt förhindra att strejkbrytaren går till arbetsplatsen.
• Strejkvakten distribuerar information och material (t.ex. flygblad) som producerats av FOSU eller dess egna förbund, om den pågående arbetskonflikten till media och kommuninvånare. Strejkvakten har också till uppgift att motivera stridsåtgärderna.
• Strejkvakten rapporterar överträdelser till den lokala gruppen för stridsåtgärder.
• Den lokala gruppen för stridsåtgärder definierar de specifika uppgifterna för strejkvakten.
• Strejkvaktandet måste vara synligt! Det material som produceras av FOSU och det egna förbundet introduceras på ett synligt sätt.
• För synlighetens skull är det bra om strejkvakterna tar foton och gör inlägg på sociala medier från strejkplatsen.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vilken roll spelar icke-organiserade medlemmar och medlemmar från övriga förbund i strejken?

• Det är inte personer, utan arbetsuppgifter som beläggs av strejk. En icke-organiserad arbetstagare kan delta i en strejk, och arbetsgivaren kan inte ålägga den icke-organiserade arbetstagaren några påföljder. Strejkunderstöd betalas emellertid endast ut till medlemmar i förbunden.
• Strejkbelagt arbete kan inte utföras.
• Resultatet av strejken gynnar också icke-organiserade arbetstagare.
• Arbetstagare som inte strejkar är inte skyldiga att utföra strejkbelagda uppgifter utöver det egna arbetet.
• Under en strejk utför en person som inte strejkar endast sina egna uppgifter.

 

Tillbaka till rubrikerna

Får arbetsgivaren utöva påtryckningar på strejkande?

• Arbetsgivaren kan inte rikta någon form av sanktioner mot tjänsteinnehavaren/arbetstagaren när organisationen fattat ett beslut om stridsåtgärder.
• Arbetsgivaren har inte rätt att kräva att arbetstagaren i förväg anmäler sitt deltagande i strejken.
• Den organisation som fattat beslutet om stridsåtgärder ansvarar för konsekvenserna av strejken.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur påverkas anställningsförhållandet för en visstidsanställd av en strejk?

• Arbetet kan omfattas av strejken oavsett om anställningen är på viss tid eller tills vidare.
• Strejken påverkar inte längden på anställningsförhållandet för en visstidsanställd.
• Ett visstidsavtal upphör vid slutet av den avtalade utsatta tiden.

 

Tillbaka till rubrikerna

Situationen för anställda på prövotid under stridsåtgärder?

• Att delta i en strejk som beslutas av organisationen utgör inte en rättslig grund för att häva anställningen.
• Under prövotiden eller strejken kan arbetsgivaren emellertid inte säga upp anställningsförhållandet av skäl som är diskriminerande, eller på annat osakligt sätt i förhållande till prövotidens syfte.
• Under prövotidens giltighet får båda parterna häva anställnings- eller tjänsteförhållandet med åberopande av prövotid.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vad är ett strejkunderstöd och hur betalas det ut?

• Strejkunderstöd är ett bidrag som betalas ut av förbundet till en strejkande medlem, eftersom lönen inte betalas ut på strejkdagarna.
• Storleken på strejkunderstödet bestäms separat av respektive fackförening.
• Utbetalaren av strejkunderstödet innehåller skatt enligt skattemyndighetens anvisningar.
• Strejkunderstödet utbetalas till medlemmar i strejk eller lockout enligt anvisningar av respektive förbund.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur förfaller lönefordringar under en strejk?

• Strejken har ingen inverkan på förfallodagarna för lönefordringar.
• Om arbetstagaren har en lönefordran som förfaller under strejken betalas den ut på förfallodagen.
• Vid försenad betalning ska fordran ersättas enligt räntelagen. Detta gäller endast fordringar som förfallit under strejken. Lön utbetalas naturligtvis inte under strejken.

 

Tillbaka till rubrikerna

Är det möjligt att arbeta för en annan arbetsgivare eller att arbeta som företagare under en strejk?

• Under en strejk kan du utföra annat arbete som inte omfattas av strejken eller ägna dig åt företagande.
• Under en strejk får en person inte utöva verksamhet utan arbetsgivarens tillstånd som konkurrerar med den egna arbetsgivaren (med beaktande av lojalitetsprincipen), såvida arbetstagaren inte har kommit överens om saken med arbetsgivaren (t.ex. genom bisysslotillstånd).

 

Tillbaka till rubrikerna

Vad händer med förmåner och arbetsredskap under strejken?

• Under strejken är arbetsgivaren inte skyldig att betala löneliknande naturaförmåner, såsom lunch- och rekreationsförmåner.
• Rätten att använda tjänstebostad behålls under strejken.
• På arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren överlämna arbetsgivarens utrustning, såsom telefon och dator, till arbetsgivaren när strejken inleds.
• Arbetsgivaren kan blockera tillgången till arbetsmailen under en arbetskonflikt.
• Därför är det viktigt att du anger ditt personliga telefonnummer och e-postadress till förbundets medlemsregister.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vad händer med arbetstagarens/tjänsteinnehavarens ledighet under strejken?

• Tolkningen av frånvarofall bygger på den så kallade principen om tidsprioritet.
• Frånvaron bedöms bero på den orsak som faktiskt har inletts först.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vad händer med moderskapsledigheten under strejk?

• Om moderskapsledigheten inletts innan strejken inleds betalas lön för mammaledigheten normalt och därmed även under strejken.
• Om moderskapsledigheten börjar under strejken är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för moderskapsledigheten före strejkens slut.
• Den betalda moderskapsledigheten löper inte under strejken, så arbetsgivaren undgår inte skyldigheten att betala lön och den som är mammaledig får hela sin avlönade period.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur påverkas semestern av strejk?

• Semester som börjar innan strejken fortsätter trots strejken och slutar enligt vad som bekräftats om semestern.
• Arbetstagare som återvänder från semester ska informera arbetsgivaren om återkomst från semester och om anslutning till strejken (för att undvika att tolkas som s.k. otillåten frånvaro).
• Om semestern börjar under strejken och strejken varar så länge att semestern inte kan tas ut, skjuts semestern upp till senare.
• Om semestern inte kan tas ut, avtalar arbetstagaren med arbetsgivaren om semesterersättningen betalas för den semester som inte tas ut eller om semestern överförs till sparledighet.
• Arbetsgivaren är inte skyldig att betala semesterpenning för semestern, ifall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har strejkat omedelbart före semestern eller omedelbart efter semestern.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur påverkas intjäningen av semester av strejk?

• Semester intjänas inte under strejken.
• Strejkdagar beräknas inte som arbetade dagar när semestern uträknas.
• Semesterpenningen minskar i takt med att semestern inte intjänas.
• Strejk är inte tid under vilken erfarenhetstillägg intjänas.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur påverkas vintersemestern av strejk?

• Vintersemester ska i regel hållas senast den 30 april.
• Om vintersemestern börjar senare än strejken och strejken varar så länge att semestern inte kan tas ut senast den 30 april, kan man komma överens med arbetsgivaren om att spara semesterdagarna.
• I sådana fall kan arbetsgivaren betala semesterersättning för den ledighet som inte tas ut, men arbetsgivaren är inte skyldig att betala semesterpenning.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vad om arbetsgivaren inte beviljar semester för mars 2022 på grund av en möjlig strejk?

• Detta är en stridsåtgärd som är förbjuden för arbetsgivaren. Semestrar bör beviljas enligt normal praxis.
• Detta måste omedelbart rapporteras till den lokala gruppen för stridsåtgärder. Kontaktuppgifter får du via din egen förtroendeman.

 

Tillbaka till rubrikerna

Vad händer med sjukledigheten under strejk?

• Om sjukledigheten börjar innan strejken inleds, utbetalas sjukledighetens lön enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet.
• Om en arbetstagare insjuknar efter att strejken har inletts, strejkar personen och är inte sjukskriven. Under strejken har arbetstagaren rätt till sjukpenning enligt sjukförsäkringslagen.
• Om sjukskrivningen fortsätter efter det att strejken har avslutats, får arbetstagaren lön under sjukledigheten från och med den dag då strejken avslutades.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur påverkas en kommande alterneringsledighet av strejk?

• Villkoret för att ta ut alterneringsledighet är att arbetstagarens anställning och anställningsförhållande hos samma arbetsgivare varat sammanhängande i minst ett år omedelbart innan alterneringsledigheten inleds. Denna ett år långa period får innehålla upp till 30 dagars obetald frånvaro (t.ex. strejkdagar), förutsatt att personen har arbetat för samma arbetsgivare i minst 12 månader under de senaste 13 månaderna.
• Om den som ansöker om alterneringsledighet haft mer än 30 dagars obetald frånvaro under de senaste 13 månaderna, finns ingen rätt till alterneringsersättning (försäkringsdomstolens förhandsbeslut 30.11.2000/8919:99).

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur påverkas studie-, arbets- eller tjänstledighet av strejk?

• Strejken påverkar inte villkoren för en överenskommen studieledighet. Studieledigheten bestäms i enlighet med lagen och förordningen om studieledighet.
• Strejken påverkar inte den arbets- eller tjänsteledighet som redan inletts eller avtalats.

 

Tillbaka till rubrikerna

Är det tillåtet att delta i utbildning under en strejk?

• Om en person har samtyckt till att delta i yrkesutbildning eller en liknande tillfälle under strejken, kan FOSU:s centralstrejkkommitté utfärda ett arbetstillstånd för utbildningens gång. I detta fall ska utbildningen ske utanför arbetsplatsen och får inte innebära att de arbetsuppgifter som avses i avtalsbranschen utförs, inte ens i övningssyfte. Kontaktuppgifter kan fås av din egen förtroendeman.
• I utbildningar i arbetskonflikter som anordnas av FOSU och förbunden sker deltagande på normalt vis.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur påverkas framtida pensionen av strejk?

• Strejken påverkar fastställandet av pensionen genom sänkta löner. Effekten av en kort arbetskonflikt är minimal.

 

Tillbaka till rubrikerna

Hur påverkar strejken den partiella förtidspensioneringen?

• Ingen inverkan på pensionering eller partiell förtidspensionering.

Tillbaka till rubrikerna

Hur förbereder jag mig för en strejk, hur agerar jag under och efter en strejk?

• Följ noga meddelanden från ditt eget förbund och FOSU.
• Agera enligt instruktionerna av ditt förbund.
• Om du strejkar ska du delta i gemensamma tillställningar. I arbetskonflikter används styrka i grupp mot arbetsgivaren.
• När strejken avslutats informeras du om när du återvänder till arbetet.

 

Tillbaka till rubrikerna

Arbetskonflikters grundläggande termer

Övertids- och skiftbytesförbud = Förbundet uppmanar sina medlemmar till att inte tacka ja till övertidsarbete eller byta arbetsskift. Arbetstagaren/tjänsteinnehavaren behöver inte i normala fall heller tacka ja till övertidsarbete, eller byta sitt arbetsskift efter att tjänstgöringslistan publicerats. Att tacka nej till övertid eller byte av arbetsskift är en stridsåtgärd när det utförs av medlemmarna samtidigt, vilket lätt orsakar problem i tjänsteproduktionen.

 

Utmarsch = En kort strejk. Till exempel kan man sluta arbeta eller avlägsna sig från arbetsplatsen mitt under arbetsdagen. Den anställda/tjänsteinnehavaren förlorar lönen för den ifrågavarande perioden. Möjligt när kollektivavtalet löpt ut. Förbundet betalar strejkunderstöd.

 

Strejk = Den anställda/tjänsteinnehavaren kommer inte till jobbet fastän det är arbetsdag. Frånvaro på grund av strejk är möjligt ifall den anställdas förbund har meddelat om saken till arbetsgivaren på förhand (strejkvarning till arbetsgivarförbundet och riksförlikningsmannen). Förbundets meddelande skyddar den anställda/tjänsteinnehavaren. Möjligt när kollektivavtalet löpt ut. Förbundet betalar strejkunderstöd.

 

Strejkvarning = Fackförbundet meddelar att dess medlemmar inte kommer på till arbetet. Strejkvarning ges till arbetsgivarförbundet och riksförlikningsmannen och i den bestäms vilka arbetsgivare som berörs av strejken, vilka yrkesgrupper som strejkar och hur länge strejken pågår. Förbundets meddelande skyddar den anställda/tjänsteinnehavaren. Möjligt när kollektivavtalet löpt ut. Förbundet betalar strejkunderstöd.

 

Japansk strejk = Man strejkar eller omfattas inte själv av strejk utan arbetar normalt, men uttrycker sitt stöd för de grupper som strejkar, till exempel genom att visa strejksymboler och -sloganer offentligt (till exempel genom att bära pins).