Vad ska jag tänka på innan jag undertecknar ett nollarbetsavtal?

Med nollarbetsavtal kan avses olika avtal som gäller arbetstiden. I ett nollarbetsavtal kan arbetstiden variera mellan noll och 40 veckotimmar.

 

När arbetstagaren ingår ett nollarbetsavtal förbinder han eller hon sig att arbeta efter arbetsgivarens behov. Till vardags talar man i allmänhet inte om nollarbetsavtal, utan om anställda som kallas till arbetet vid behov, extraanställda, turinhoppare osv.

 

Traditionellt har nollarbetsavtal använts inom servicebranscherna, men i dagens läge används sådana också inom industrin, hyresarbete och på många områden där de tidigare inte förekommit. Ofta är arbetstagare som kallas till arbetet vid behov studerande eller personer som också har inkomster från andra källor. En arbetstagare som ingått ett nollarbetsavtal är dock bunden till arbetsgivaren och kan i princip inte ta emot annat arbete.

 

Det kan vara svårt för den som arbetar med ett nollarbetsavtal att veta sin lön och sina arbetsturer på förhand. Om man inte har ingått mer ingående avtal om arbetstidens variation, kan arbetsgivaren bestämma helt ensam om mängden arbete som erbjuds.  Den som arbetar med ett nollarbetsavtal kan inte planera sin ekonomi utifrån någon genomsnittlig inkomstnivå eftersom personen inte kan veta hur mycket arbete han eller hon i praktiken kommer att erbjudas. Den som erbjuds ett nollarbetsavtal ska överväga hur han eller hon klarar sig ekonomiskt om han eller hon inte får någon lön alls. Om veckoarbetstiden i praktiken med stöd av avtalet är noll arbetstimmar, får personen ingen lön alls för perioden. Det är klokt att förhandla om att minimiarbetstiden per vecka är på en sådan nivå att man klarar sig på lönen. 

 

Arbetsgivare använder nollarbetsavtal för att kringgå de rättigheter som kollektivavtalen och lagarna tryggar för arbetstagaren, till exempel arbetstagarens uppsägningsskydd och lönebetalning för sjukdomstid. Arbetsgivaren kan sluta erbjuda arbetstagaren arbetstimmar när personen underrättat arbetsgivaren om sin egen eller barnets sjukdom eller om sin graviditet. Med nollarbetsavtal kan arbetsgivaren inte bara kringgå skyldigheten att betala lön för sjukdomstid, utan också skyldigheten att betala semesterpenning. När personen inte hinner tjäna in semester, behöver arbetsgivaren inte heller betala ut semesterpenning. 

 

Dessutom är arbetstagarens skydd vid uppsägning obefintlig. Arbetsgivaren slipper betala lön under uppsägningstiden och kan säga upp personen genom att erbjuda personen noll arbetstimmar. Även den eventuella prövotiden förlorar sin betydelse eftersom personens arbetstimmar kan ta slut när som helst. De som arbetar med ett nollarbetsavtal är på ett sätt på kontinuerlig prövotid.

 

För personer som arbetar med nollarbetsavtal kan den karenstid som fastställts för utbetalning av utkomstskydd i vissa situationer vara orimlig. I princip kan arbetstagaren vänta på att bli kallad till arbetet en lång tid utan att arbetsgivaren är på något sätt skyldig att betala ersättning för situationen. Att en arbetstagare erbjuds ringa arbete är i princip ingen giltig orsak för personen att säga upp sig från arbetet. Därför utfärdas karens även när en arbetstagare avslutar en anställning som bygger på ett nollarbetsavtal på grund av att personen inte erbjudits några arbetstimmar på en lång tid.

 

En arbetstagare som arbetar med ett nollarbetsavtal kan få jämkad arbetslöshetsdagpenning. Då avdras från den fulla inkomstrelaterade dagpenningen 50 procent av den arbetsinkomst som intjänats under jämkningsperioden som överskrider skyddsdelen. Jämkningsperioden är en månad eller fyra veckor lång. Om jämkningsperioden är en månad, är skyddsdelen 300 euro. Om jämkningsperioden är fyra kalenderveckor, är skyddsdelen 279 euro. Jämkad inkomstrelaterad dagpenning betalas för varje dag under granskningsperioden (5 dagar per kalendervecka) om inte andra hinder för utbetalning finns. Dagpenningens och arbetsinkomstens sammanräknade belopp får vara högst lika med den lön som är grund för dagpenningen.

 

Jämkad jämkad arbetslöshetsdagpenning ska sökas retroaktivt för en månad eller för fyra på varandra följande kalenderveckor. Till ansökan ska bifogas ett löneintyg eller en lönespecifikation för perioden i fråga. När en anställning inleds bör arbetstagaren lämna in en kopia av arbetsavtalet eller arbetsgivarens skriftliga utredning över anställningens centrala villkor till arbetslöshetskassan.

 

Nollarbetsavtal definieras inte i lagen. Därför ger Finlands nuvarande arbetslagstiftning inte svar på många frågor som gäller nollarbetsavtal, till exempel på frågan om när ett sådant avtal upphör.