Mina arbetsuppgifter omfattar utbildning runt om i Finland. Ersätts restiden?

Jag ska ingå arbetsavtal om uppgiften som organisationssekreterare. Som en del av mina arbetsuppgifter utbildar jag ibland personal på olika håll i Finland. Resorna kan börja och sluta utanför den ordinarie arbetstiden, vilket innebär att jag använder min fritid till att resa. På min arbetsplats iakttas statens kollektivavtal. Ersätts restiden för utbildningsresorna på något sätt?

 

I arbetstidslagen är principen att tid som används för resa inte räknas som arbetstid om den inte samtidigt räknas som arbetsprestation. Tid som används för resa under arbetstid avdras dock inte. I arbetstidslagen finns inga bestämmelser om ersättning av resor på fritiden. I många kollektivavtal har man kommit överens om att resor på fritiden ersätts med motsvarande fritid eller med enkel timlön per timme. Förbundets rekommendation är att man i arbetsavtalet kommer överens om ersättning av resor på fritiden enligt dessa principer.

 

Ersättningar för reskostnader såsom dagtraktamenten är inte ersättningar för restiden utan ersättning för de extra levnadskostnader som resan orsakar.

 

Nedan presenteras föreskrifter för resor på fritiden för den offentliga sektorn.

 

Den statliga sektorn:

1. Tid som räknas som arbetstid

I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Den tid som används för resa eller färd räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.  Å andra sidan inräknas den tid som går åt till färd eller transport från en av arbetsgivaren bestämd utgångspunkt till den egentliga arbetsplatsen och till att återvända därifrån tillbaka till utgångspunkten i arbetstiden.

  

Av den tid som använts till tjänsteresor räknas som arbetstid endast den tid som använts till att sköta tjänste- eller arbetsuppgifter. Om en person varit i arbete under det dygn som använts till tjänste- eller kommenderingsresa, men mindre än den ordinarie arbetstiden, räknas den tid som gått åt till resor som en förlängning av den arbetade tiden på så sätt att den tillsammans med den arbetade tiden utgör högst den ordinarie arbetstiden per dygn.

  

Exempel: en person reser på morgonen till den plats där arbetet utförs. Resan dit tar fyra timmar. Utförandet av arbetsuppgifterna tar två timmar, varefter personen reser tillbaka på eftermiddagen, och returresan tar fyra timmar. Då utgör den egentliga arbetstiden endast två timmar, men med stöd av den förlängning av arbetstiden som presenteras ovan görs en förlängning av arbetstiden på så sätt att arbetstiden under dygnet motsvarar den ordinarie arbetstiden.  För den tid som räknas som förlängning av arbetstiden betalas inte kvälls-, natt-, lördags-, söndags-  eller helgaftonsersättning.

  

Den tid som använts till resor beaktas inte som förlängning av arbetstiden i fråga om ett resedygn under en kommenderingsresa som företas för förflyttning från ett tjänstgöringsställe till ett annat.

 

Exempelvis om en person måste resa iväg redan på måndag kväll för att utföra en arbetsuppgift på tisdag och övernatta på destinationsorten, inräknas inte den tid som går åt till resan på måndag i arbetstiden, och den räknas inte heller som en förlängning av arbetstiden. Om personen emellertid endast utför två timmar arbetsuppgifter på tisdag och därefter reser tillbaka, görs en förlängning av arbetstiden för den tid som använts för resa på tisdag på så sätt att arbetstiden på tisdag motsvarar den ordinarie arbetstiden. Den överskridande tiden som används för resa inräknas inte i arbetstiden.

 

Utgångspunkten är således att tid som används för resa på s.k. fritid inte inräknas i arbetstiden. Personen har dock rätt att få ersättning för resekostnaderna samt resdagsersättning för denna tid.

  

2. Ersättning av resekostnader

Som resekostnader räknas de extra utgifter som personen i fråga har haft med anledning av en tjänsteresa. Bestämmelser om ersättning av dessa kostnader och förutsättningarna för erhållande av dagtraktamente ges i avtalet om ersättning av resekostnader i Statens tjänste- och kollektivavtal.

  

Lönen för restiden och resdagsersättningen beror på huruvida personen har ett arbetsförhållande eller ett tjänsteförhållande. För resdagarna betalas lön för den tid en arbetstagare på grund av resan annars inte kan få lön, även om restiden inte inräknas i arbetstiden. Lön betalas dock högst för så lång tid att personen får en lön som motsvarar lönen enligt den ordinarie dagliga arbetstiden. För tjänsteresa på söndag eller helgdag eller på en annan dag som enligt arbetstagarens arbetstidsschema är fridag betalas lön för restid i motsvarighet till arbetstagarens ordinarie arbetstid för högst åtta timmar enligt enkel timlön.

 

Exempelvis om en arbetstagare måste använda hela måndagen för en resa för att utföra en arbetsuppgift på tisdag, har personen rätt att få sin normala lön för måndag.

  

Om en tjänsteman har förordnats att på en sådan lördag, söndag eller en i § 5 i statens tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstider avsedd söckenhelg eller någon annan dag som annars skulle vara fridag för tjänstemannen, eller i vecko- och periodarbete på en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är fridag, resa på ett sådant sätt att den tid som används enbart för resan är minst fem timmar, ska tjänstemannen betalas  resdagsersättning på 55 euro. Ersättning kan endast fås för de dagar som nämns ovan och som annars skulle ha varit tjänstemannens fridagar under vilka man inte arbetar, och under förutsättning att restiden är minst fem timmar.

 

 

Kommunsektorn:

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Den tid som används för resa eller färd räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.  Färden eller transporten från en avfärdsplats som den behöriga myndigheten eller chefen har anvisat till den plats där tjänste- eller arbetsuppgiften ska utföras och återresan därifrån till avfärdsplatsen räknas dock in i arbetstiden. Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen och tillbaka räknas inte in i arbetstiden.

  

Av den tid som använts för en tjänsteresa räknas endast den tid som åtgått för skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifter in i arbetstiden. Om den anställde använt arbetstid till resor, förlängs arbetstiden inte med anledning av detta.

 

Vid tjänsteförrättningsresor räknas resor under arbetsdagen från ett arbetsställe till ett annat in i arbetstiden, förutsatt att resorna sker på billigaste sätt och längs den rakaste och snabbaste vägen. Till exempel räknas beledsagande av en patient in i arbetstiden, men inte den anställdes återresa utan patienten.