Ska jag kontakta arbetarskyddsdistriktet eller fackorganisationen?

– Den som utsätts för psykisk, fysisk eller social över- eller underbelastning i sitt arbete ska först prata om saken med sin chef. Vid behov kan personen också diskutera frågan med arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktige, annan arbetarskyddsorganisation eller förtroendeman. Om belastningen orsakar symtom finns det anledning att kontakta företagshälsovården.

I första hand försöker man lösa problemsituationer på arbetsplatsen. Om det inte sker någon förbättring i läget, får anställda hjälp från arbetarskyddsdistriktet eller fackorganisationen.

– Det är arbetarskyddsdistriktens uppgift att övervaka att de hälsomässiga olägenheter och risker som arbetet medför är under kontroll.

Sådana olägenheter är exempelvis:

• risker som orsakas av arbetsgemenskapen eller kundrelationerna, såsom osakligt bemötande, trakasserier, diskriminering och hot om våld
• ergonomiska risker, såsom tunga lyft och flyttningar som utförs manuellt och repetitivt arbete
• fysikaliska risker såsom buller eller strålning
• biologiska risker såsom föroreningar i inomhusluften
• kemiska risker såsom risker som förknippas med ämnen som används i arbetet
• risker som orsakas av maskiner och verktyg, såsom användningen av en maskin som saknar skyddsutrustning

Dessutom undersöker arbetarskyddsdistrikten allvarliga arbetsolycksfall som skett på arbetsplatserna samt vissa misstanke om yrkessjukdom.

– I privaträttsliga tvister ska den anställda ta kontakt med förbundet antingen självständigt eller genom arbetsplatsens förtroendeman.

Privaträttsliga tvister är exempelvis:

• meningsskiljaktigheter som gäller arbetsförhållandet eller disciplinära åtgärder
• tvister om arbetsuppgifternas innehåll och om arbetsbeskrivningar
• avtalstvister som gäller arbetstid och resande
• lönefordringar.

Expert: överinspektör Riina Perko från Nylands arbetarskyddsdistrikt.